Efter att ha hämtat nummerlapp och strosat runt lite på arrangörsområdet begav jag mig mot starten för att värma upp. Jag kände mig avslappnad och det var en allmänt avslappnad stämning som gav mig ett lugn, tidigare tävlingar har jag känt stress och nervositet innan start men nu kände jag ren glädje att få ge mig i kast med utmaningen som väntade.
Jag hade seedat in mig till elitledet så jag hade förmånen att få stå bland de främsta i starten vilket kändes bra då jag vet att det brukar bli trångt och att det är en flaskhals efter någon kilometer då banan viker in i terrängen.
Starten sköt iväg oss på bestämt tid och jag fick en bra start, om en lite snabb.Hängde på topp 10 den första kilometern som var väg men när vi sedan vek av in i skogen insåg jag att om detta ska bli ett bra lopp är det dags att slå av på tempot. Benen kändes pigga men den hårda öppningen hade tagit ut sin rätt. Jag saktade in något och några löpare passerade mig, jag låg nu i en klunga lite bakom topp 10.
Banan gick i skogen över stock o sten, genom kärr och mossor. Ganska snart var man både blöt och lerig men det hör liksom tjurruset till. Jag följde med i klungan fram tills dess att skosnöret gick upp och jag var tvungen att stanna och knyta om, för man vill inte gärna tappa skorna i leran. Klungan sprang nu ifrån mig och jag hamnade mitt emellan två klungor, vilket var till in fördel då jag kunde göra mitt eget lopp i lugn och ro. Klungan bakom kom inte närmare men jag kunde tyvärr inte äta upp avståndet till klungan framför.
Löpningen flöt på bra och jag passerade alla hinder utan några större bekymmer. Ända problemet är att man inte känner till hur lång banan är så det är svårt att veta hur mycket man kan pressa på. Efter ca 50 min i skogen så kom vi fram till en plats när jag kände igen mig, publikleden tätnade och jag insåg att målet närmade sig. Nu fick jag ny energi och hörde även såg nu även mina egna supporter som gav mig informationen om att jag låg på plats 20. En skylt med texten 1km återstår satt på ett träd och nu var det bara att bita i. Men efter ytterligare några minuter löpning kom nästa skylt "lurad, nu är det 1km kvar", hm inte vad jag räknad med men nu såg man målområdet, frågan var bara hur mycket omvägar det skulle vara dit. Lite omväg var det då banan gick sicksack över sumpmark och det var det mycket mjölksyra i benen. Men efter kärret var det bara upploppet kvar, över en container fylld med flis och in i MÅL!
Stoppade klockan på strax över 50 minuter och blev sedan sittande i målområdet ett tag innan jag orkade resa mig för att gå till resultattavlan. Där stod det att årets bana mätte 11,1 kilometer och att min placering var 21.
Med mitt resultat kan jag inte vara mer än nöjd, plats 21 av 3200 deltagare.
För att få en inblick i loppet rekommenderar jag att besöka Solsta foto facebooksida för att ta del bilder från loppet.
 |
| Trött, lerig och otroligt nöjd |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar